Mantorp 2003Hej kära läsare! Denna gång en ngt kortare racinghelg då allt skulle utföras på en och samma dag. Totalt hade 14 bilar med förare (vore dumt om inte förare var med, jag vet!) tagit sig till klassiska Mantorp för att ta sig an utmaningen om att få vara först möta målflaggan. Dessutom hade ett nygammalt ekipage kommit för att om möjligt göra en comeback. Det var BmVee nummer 92 med ägare Ulf Peterson som tagit sig till banan denna helg. Dock inte med densamma bakom ratten utan Sonen C.G Peterson fick denna helg äran att ratta en 71 års modell av Bertil "Jönsson" Sollenskogs BmVee. Och som vi alla vet så var det ju just denna bil som alltid hotade Axel om förstaplatsen för några år sedan, hur skulle det se ut efter denna helg? är de gamla takterna tillbaka igen där vi får se två stycken BmVee sida vid sida i varenda kurva? Ta det lugnt svaret kommer vad det lider. Tyvärr är min story ganska tunn även denna gång då jag numera lyser med min frånvaro vid banan. Ulf Peterson hade dock vänligheten att över telefon ge mig följande scenario för helgen. Väl framme kunde Ulf konstatera att allt var som vanligt och det gamla goa gänget stod hungriga vid sina bilar redo att möta slingans alla utmaningar. Visserligen känner de flesta till banans alla kurvor vid det här laget, men några nykomlingar finns det som redan visat sig från den starka sidan. Däremot är det nog inte så många som provat att förlänga den redan så långa rakan som jag själv gjort. Detta är helt klart en ny upplevelse även för den mest garvade föraren. Det var mitt första år som formel vee förare och då bakom ratten till en helskön Beach Car. Mitt första race och första gången på en riktig bana och under riktiga förhållanden. Jag ville göra bra ifrån mig och tog därför rygg direkt på den betydligt mer erfarne Seved Lundberg. Ut på rakan första gången och plattan i mattan. Där höll vi sedan plattan så länge som möjligt och kunde snabbt konstatera att vi var klart tuffast för vi susade förbi bil efter bil. Å räkna med det vi VAR tuffast också! för alla de andra hade redan insett att rakan var slut, men för oss tog det ytterligare några sekunder innan vi uppfattade detsamma. Väl över krönet kom kurvan snabbt och oväntat, likt en duvskit i pannan en varm sommardag. Och likt en duvskit kände jag mig också när jag i närmare 120 knyck blåste av banan rätt ut på åkern för att skumpande och hoppande göra allt för att få stopp på skiten. När väl allt stod stilla och jag konstaterat att banan låg närmare 50 meter bakom mig tog mitt temprament över och snart var jag på banan igen. Ja kära läsare vad säger man om denna story? "Är man dum får man lida" och lida har jag även fått göra. Som tack för denna uppvisning fick jag mig tilldelat priset för årets upptäckare med följande motivering "För att han upptäckt att det finns kurvor på banan". Nåja nog om detta och åter till nutiden! Första fria träningen gick helt smärtfritt och C.G iklädd den gula BmVee,n kunde konstatera att bilen gick bra. Så var det då dags för nästa fria träning. Samtliga bilar var iväg för att om möjligt hitta nya och bättre spår. C.G hittade ett klart snabbare spår så snabbt att inte ens bilen ville hänga med på det hela utan snurrade helt sonika av i pariserkurvan och for baklänges in i däckstraven med lite huvudvärk som tack för besöket. Lite huvudvärk stoppar dock inte en Formel Vee förare utan C.G bankade genast i ettan igen och lät spjället inta lodrätt läge för att låta motorn andas ut till fullo. Tvåan, trean och snabbt ut på rakan igen för att ta ifatt på övriga. Det var här bilen inte ville vara med längre utan hostade till ett par gånger för att tala om för husse att soppan var slut. Lite orolig att smällen skadat tankarna inspekterade far och son bilen. Resultatet från haverikommissionen blev "slarv i depån". Vid tankning hade slangen som skall låta soppan rinna över till tank 2 vikits och därmed lurat familjen Peterson att tro att tankarna var fyllda. Nåja nya chanser och nya tag. Tidsträning! Det är ny det gäller. Att ha pole är "nästan" lika prestigefyllt som att vara först över mållinjen och fältet är tätt. Det var en mkt hård kamp om platsen längst fram och Catharina blev den som tydligen slet minst på sina bromsar då hon tog sin första Pole någonsin. Ett stort grattis Catta det var du klart värd. Catharina var tätt följd av Vegas, Roger, C.G, Lars och Jakob. Race! Okej jag ger mig racet är nog trots allt viktigare men bara för att jag själv aldrig vann men däremot hade Pole ville jag höja statusen på Pole en aning.... ahhh ni fattar nog. C.G fick till en superstart och avancerade direkt en plats genom ta sig förbi Roger. Ytterligare ett par varv senare hade C.G även passerat Vegas och tuffade nu på för att även utmana Catharina. C.G var ifatt och nu gällde det bara att ta sig förbi vilket är lattare sagt än gjort. Några försök blev det dock innan C.G,s BmVee gav upp hoppet helt genom att låta växellådan strejka (troligtvis en svit efter besöket i däckstraven). Detta medförde att Catharina plockade full pott denna helgen följd av Lars-Gunnar "Vegas" Johansson och Roger Johansson. Därmed tog Catharina ett skutt upp till andraplatsen totalt i klass C. Bilder tagna av Bengt-Åce Liljevind Tack för ordet |